Back on track!

Så, nu är vi tillbaka och det är tänkt att den här bloggen ska bli någorlunda aktiv igen. Vi har haft en dötrist kattvaktsvecka i Vallentuna, med undantag av den roliga kvällen med Benny och Ertans ättlingar. Ni är bäst! Kattvaktsveckan avslutades med att katten transporterades till vårt hem där han blev sjuk igen. Således fick Big Cat Mama åka till Djursjukhuset med en hemskt ledsen katt som fick somna in och komma till katthimlen. Hemskt sorgligt, han var en fin katt och jag kommer att sakna honom. Tråkigt också att Noumi aldrig fick lära känna honom ordentligt.

Efter detta tragiska avslut på veckan satte vi oss på tåget mot Skåne. Noumi har hanterat förlusten av Svante väldigt bra. Hon sov på sin egen sittplats på tåget och åkte sedan sin kortege genom Hässleholm till Morfars bil där hon somnade i sin nya fina bilbarnstol som hon kommer att kunna ha tills hon är hela sex år. En mycket bra och långvarig investering alltså. I Skåne har vi mestadels ägnat oss åt skogshäng. Jag har påbörjat min viktreducering på allvar med deffpromenader på morgnarna. Det är riktigt skönt att återfå sin gamla kroppsform. Jag hade nästan glömt hur snygg den var. Men än är jag inte i mål! Deffpromenaderna och dieten fortsätter. No more lönnfet sunkmorsa! Naturligtvis hann vi även med en och annan träff med nära och kära samt en fin föreställning av djembedans utförd av personer med Down´s syndrom. Detta gjorde mig så infernaliskt glad att det förtjänar ett eget inlägg. Det kommer senare i veckan.

Efter ytterligare en tågresa är vi alltså hemma igen och det är fantastiskt skönt. Idag har vi besökt Skärholmen, jag har saknat det stället. På fredag ska Big Mama få nya glasögon, ett steg på vägen till att inte längre vara en sunkmorsa. Nu kör vi på med vårt vardagliga liv, som faktiskt är det bästa.

Svante i all sin prakt.

Noumi hänger i sin gåstol. BVC bannlyser sådana eftersom en unge kört ner för en trappa och typ nästan dött. Jag har lite bättre koll än så på henne.