Vilja av stål

Ingenting sker gradvis med Noumi. Hon är som hon är med buller och bång! En tydlig förändring, som känns som att den skett igår och idag, är att Noumi nu gått från att behöva saker till att vilja saker. Förr i tiden behövde Noumi rapa, fisa, äta, sova ha närhet och lite allt möjligt. Nu för tiden behöver förvisso Noumi fortfarande dessa saker ibland, men hon vill även inte sitta i vagnen, ha en viss leksak, inte ligga på mage, bli buren, att jag ska dansa och sjunga för henne och en hel massa andra saker och det kommer säkerligen att bli fler. Med två obstinata, envisa och verbala föräldrar kunde den här lilla tjejen omöjligen ha blivit något annat än en riktig Madame som tror att hon äger hela världen och att hon styr den när hon får låna sin fars handkontroll till TV-spelet. Ni som ännu inte skaffat barn, fundera på vad den tilltänkta fadern eller modern har för sinnelag. Är ni båda envisa, tjurskalliga och temperamentsfulla kanske ni ska överväga att byta partner, eller att adoptera. Vi hade ett litet vagnhelvete idag, och jag misstänker starkt att det kommer att bli fler. Noumi spände hela sin lilla kropp och skulle prompt inte sitta i vagnen, hon skulle bli buren. Jag vann den här gången, men striderna kommer att bli fler. Det gör inget, hon är världens bästa ändå, särskilt idag då hon sov ända till klockan 07.00, då började napparna vina genom luften och uppstigningen var ett faktum.